Tittel: Räven
Plate: Nio liv (1985)
Tekst: Björn Afzelius
Musik: Björn Afzelius  
 "Jan Guillou skrev och tackade för en "utmärkt rocklåt" och Anderz Harning skrev och bjöd mej till en rejäl helgfylla
i sitt hus i Portugal. Göran Skytte bara log, med hela ansiktet. Man kan uttrycka sin stolthet på många olika vis.
De visste alla att jag stod på deras sida, mot gnällspikarna"
"Jan Guillou är för manlig, 
Anders Ehnmark är skamlig, 
och Sven Lindqvist har sjuk fantasi!
Göran Skytte är streber, 
och Jan Myrdal förleder, 
och Anders Harning är ett femstjänigt svin!"
Ja, det gnälls och det gnatas, 
och det klankas och tjatas 
på det fåtal som har nån substans.
Med små grisskära stjärtar 
fiser dvärgar på jättar; 
Det är knappt man tror att det är sant!
"Dom är sura" sa räven 
om dom glänsande bären.
"och för övrigt så sitter dom fel. 
Men i morr'n skall jag ta dom,
ja, i morr'n vill jag ha dom, 
ja, i morr'n får dom se vem jag är!"

Om blott hälften blev utfört, 
om blott hälften blev slutfört, 
av all storslagenhet som kläcks på krogen
så vore Sverige, min kära, 
inom kort mycket nära 
ett kulturepicentrum här på Jorden.
Först en förbrödring på muggen, 
och sen utdelas huggen 
mot dom jävlar som lyckats med sin penna.
Ja, det pissas åt höger, 
och det pissas åt vänster, 
för ingen törs smutsa ner Den Breda Rännan!
"Man får vänta på bären" 
sa den knipsluge räven.
"Snart så blåser dom ner av sej själv. 
Sen kan jag gå här och plocka,
det kan va farligt att hoppa; 
Har man otur så sträcker man sej."

Räven stryker om natten 
längs den mörka baracken 
där dom urblåsta hönsen står och dåsar.
Ibland så snor han den minsta, 
om han tror han kan hinna, 
men för det mesta så ligger han och såsar.

Men dom som riskerar sin frihet 
för att dom skriver för livet, 
och för att dom brinner som korta stund på Jorden,
och dom som riskerar sin framtid
för att få gissla sin samtid, 
dom ger väl fan i hur gnället går på krogen!
Låt dilettanterna gläfsa, 
ja, låt dom gå där och räfsa 
sin korrumperande dynghög av stipendier!
Dom drar sej snart nog tillbaka 
dit där pensionerna smakar 
och där man kvävs av kulturskotskompendier!

"Dom va goda" sa' räven 
där han gick ibland bären 
som för länge sen ruttnat och dött.
"Dom kanske är lite gula 
dom kanske är lite fula, 
men jag slapp ju att jobba mig trött."